PEM lämnar spår i musklerna

Rob Wüst är assistant professor vid VU University Amsterdam inom området human rörelsevetenskap och metabol fysiologi. Han är främst känd för sin forskning inom regleringen av ämnesomsättningen i hjärt- och skelettmuskulatur samt mitokondriell funktion. Under RME:s forskningskonferens den 15 oktober i Stockholm presenterade han sin forskning om post-exertional malaise (PEM), ett centralt och ofta förbisett symptom vid ME och postcovid.

PEM innebär att patienter får en försämring av sina symtom efter fysisk eller mental ansträngning – inte bara vanlig trötthet, utan en djupgående och långvarig försämring som kan pågå i dagar eller veckor. Det är svårt att diagnostisera, eftersom det inte syns utåt och ofta uppstår först efter en aktivitet, exempelvis ett läkarbesök. Wüst betonar att läkare måste ta hänsyn till hur patienten mår efteråt, inte bara vid själva mötet.

Förändringar i skelettmuskultaruren

För att förstå vad som händer i kroppen vid PEM har Wüsts forskargrupp utvecklat en etiskt mer hållbar metod än det traditionella tvådagars träningstestet. Istället har de tagit muskelbiopsier från patienter före och efter ett träningspass, och jämfört resultaten med friska kontrollpersoner. Resultaten visar att patienter med ME och postcovid har förändringar i skelettmuskulaturen – fynd som inte kan förklaras av inaktivitet eller ”deconditioning”. Det handlar alltså inte om att man blivit svag av att vila för mycket.

Fynden inkluderar nedsatt mitokondriefunktion, tecken på inflammation, och förändringar i blodkärlens struktur. Bland annat har man sett att kapillärerna – de små blodkärlen som förser musklerna med syre – har förtjockade väggar och mindre utrymme för blodflöde, vilket kan försämra syretillförseln och bidra till trötthet. Dessa förändringar skiljer sig från vad man ser hos friska personer efter långvarig sängvila, vilket tyder på att det rör sig om sjukdomsspecifika mekanismer.

Aktivt immunförsvar

Forskarna har också observerat att mitokondrierna, cellernas energifabriker, ser annorlunda ut hos patienter – med färre och glesare strukturer som behövs för att producera energi. Detta kan förklara varför musklerna snabbt blir uttröttade. Dessutom har man sett tecken på att immunförsvaret är aktivt i muskelvävnaden, vilket kan bidra till inflammation och ytterligare försämrad funktion.

Wüsts forskning visar att PEM är ett verkligt, biologiskt fenomen med mätbara förändringar i muskelvävnad och blodkärl. Han efterlyser fler samarbeten för att kunna analysera muskelbiopsier från olika patientgrupper och bekräfta resultaten. Målet är att öka förståelsen för sjukdomarnas mekanismer och på sikt bidra till bättre diagnos och behandling.

Sammanfattande punkter

• Många patienter med postcovid (och ME) lider av PEM – ansträngningsutlöst försämring
• Använd inte termer som ansträngningsutlöst dyspne eller fatigue när det handlar om PEM
• Träning som triggar PEM motverkar återhämtning. Tröskeln för att trigga PEM varierar mellan patienter och över tid
• Distinkta faktorer bidrar till att minska träningskapaciteten (“fatigue”) och till PEM. Den underliggande X-faktorn är ännu inte känd
• Skelettmuskulaturens förändringar efter vila i sängläge skiljer sig från förändringar orsakade av postvirala sjukdomar
• Mikrovaskulära förändringar kan vara användbara för diagnostik