- Publicerat den
- kl.
- Kategori: Forskning, Konferens, Nyheter, Pressmeddelanden
- Etikett: Aktuellt från RME, Forskningsnyheter
Flera hundra tusen svenskar är drabbade av postcovid och ME, många av dem är svårt sjuka. Idag finns ingen bot men forskning om nya behandlingsmetoder har tagit kliv framåt. På en konferens i Stockholm 15 oktober presenterar några av världens ledande experter de senaste framstegen på området.
– Vi är mycket hoppfulla om att vi, tillsammans med internationella forskare, kan hitta orsaken och så småningom även botemedel. Genombrott kan egentligen ske när som helst, eller så kan det ta fem år till. Det beror verkligen på när någon hittar X-faktorn! säger Rob Wüst, en av årets talare.
Hundratusentals svenskar lider i dag av ME och postcovid. För många är sjukdomarna kraftigt funktionsnedsättande och innebär svårigheter att arbeta, ta hand om barn, träffa vänner eller gå i skolan. De svårast sjuka är bundna till sina hem eller sängliggande. Forskningsframsteg är viktigt för att drabbade ska kunna återgå till livet.
Konferensen i Stockholm arrangeras årligen av Riksförbundet för ME-patienter (RME) och sedan två år tillbaka är Svenska Covidföreningen medarrangör. Årets föreläsare kommer från USA, Tyskland, Nederländerna och Sverige.
Rob Wüst är en av forskarna som föreläser på konferensen.
Rob Wüst, docent i fysiologi vid Vrije Universiteit Amsterdam, är en av dem. Han kommer att berätta om sin forskning om förändringar i muskelvävnader som uppstår hos patienterna efter lätt ansträngning. Upptäckten kan bidra till att förklara varför personer med postcovid och ME snabbt blir uttröttade.
– Varje vecka hör vi berättelser från patienter om hur sjukdomen påverkar deras liv, särskilt deras arbetsförmåga. Med vår forskning vill vi bidra med några pusselbitar till det stora problemet med ansträngningsutlöst försämring och utmattning hos patienterna, säger Rob Wüst.
Klaus Wirth är hoppfull om ME-forskningen.
Även Klaus Wirth, professor i farmakologi vid Goethe-universitetet i Frankfurt, är hoppfull om att hitta verksamma behandlingar. Han har länge forskat om sjukdomsmekanismer vid ME och har utifrån det utvecklat ett potentiellt läkemedel.
– Jag hoppas att vårt läkemedel visar sig vara säkert så att det kan gå vidare till fas 2a-studier och visa god effekt som ger lindring eller till och med läkning, säger Klaus Wirth.
Även i Sverige pågår forskning om sjukdomarna. En uppmärksammad studie handlar om att testa det antivirala läkemedlet Paxlovid bland patienter med postcovid. Judith Bruchfeld, forskare vid Karolinska Institutet som lett studien, är på plats på konferensen för att berätta mer. Hypotesen är att virus finns kvar i kroppen och att antivirala läkemedel därför kan hjälpa.
Konferensen är en del av ett större arbete för att öka kunskapen, förbättra vården och stärka forskningen kring postinfektiösa tillstånd.
– Vi ser verkligen fram emot den här välbehövliga konferensen där mycket intressant forskning kommer att lyftas, säger Jenny Lundgren, förbundsordförande i RME.
Även Lisa Norén, talesperson i Svenska Covidföreningen, betonar vikten av forskning för den stora gruppen drabbade.
– Varje dag lider hundratusentals svenskar av en sjukdom de haft länge – och bara framgångsrik forskning kan bana väg för en bättre behandling. Förhoppningen är förstås att många ska få sina liv tillbaka.
Datum: 15 oktober 2025
Plats: Ersta konferens, Stockholm
Format: Fysiskt och digitalt
Programmet med alla föreläsare
Konferens 2025
ME klassas som en neurologisk sjukdom av WHO och benämns ofta som neuroimmunologisk. Det är en komplex multisystemsjukdom där nervsystem, immunförsvar och energiproduktion är påverkade. ME drabbar 0,4–1,3 procent av befolkningen, vilket motsvarar minst 40 000 drabbade i Sverige.
Det karaktäristiska för sjukdomen är en nytillkommen och påtaglig funktionsnedsättande energibrist samt ansträngningsutlöst försämring (Post-Exertional Malaise, PEM). PEM innebär att tillståndet förvärras efter både fysisk och mental aktivitet som överskrider kroppens individuella toleransnivå och kan leda till långvarig försämring.
Postcovid (”long COVID” på engelska) är ett paraplybegrepp som omfattar många olika följdkomplikationer efter covid-19. Enligt WHO:s definition ska symtomen ha pågått i minst tre månader och inte kunna förklaras med en annan diagnos för att klassas som postcovid. Internationella experter bedömer att 400 miljoner människor kan ha drabbats världen över. Postcovid kan påverka alla organsystem i kroppen. Vanliga symtom är svår trötthet och uttröttbarhet, hjärndimma, andningssvårigheter, förändringar i lukt och smak, långvarig feber, huvudvärk, symtom från hjärta och blodkärl samt att man blir sämre i sina symtom av att anstränga sig.
För frågor, kontakta:
Kerstin Heiling, RME
kerstin.heiling@rme.nu
Lisa Henricson, Svenska Covidföreningen
lisa.henricson@covidforeningen.se
0707-915 915