- Publicerat den
- kl.
- Kategori: Forskning, Konferens
- Etikett: Aktuellt, Aktuellt från RME, Forskningsnyheter
Under RME:s och Svenska Covidföreningens konferens i Stockholm den 15 oktober presenterade professor Klaus Wirth en ny modell som kan förklara varför personer med ME och postcovid får så svåra symtom som trötthet, muskelsvaghet, smärta och den typiska försämringen efter aktivitet (PEM). Kärnan i hans teori handlar om störd blodcirkulation, problem i cellernas energifabriker (mitokondrierna) och obalans i viktiga salter, som natrium och kalcium, inne i kroppens celler.
Hos friska personer kan blodflödet till muskler och hjärna öka kraftigt när man rör sig. Men hos ME- och postcovidpatienter verkar de minsta blodkärlen inte kunna vidgas som de ska. Då får cellerna för lite syre, vilket gör att de tvingas till en ineffektiv ”nödlösning” för att skapa energi utan syre. Det leder till försurning i cellerna, vilket i sin tur rubbar balansen mellan olika joner, särskilt natrium och kalcium.
För att hålla rätt elektrisk balans använder cellerna en slags ”motor” som kallas natrium-kalium-pumpen. Den kräver mycket energi och styr både musklernas och nervsystemets elektriska signaler. Hos personer med ME fungerar pumpen sämre, troligen på grund av autoantikroppar mot receptorer, nervskador och energibrist i mitokondrierna. När pumpen inte orkar, stiger natriumnivån i cellen, och cellen drar då även in för mycket kalcium. Detta överbelastar mitokondrierna – och istället för att producera energi börjar de förbruka energi. Resultatet blir kraftig muskelsvaghet, trötthet och smärta.
När mitokondrierna skadas bildas ämnen som förvärrar problemet genom att hämma natriumpumpen och minska blodflödet ännu mer. Så uppstår en ond cirkel:
mindre blodflöde → sämre syretillgång → mer natrium och kalcium → mer mitokondrieskada → ännu sämre energi.
Vid varje fysisk eller mental ansträngning upprepas processen, och därför leder även små aktiviteter till försämring (PEM). Med tiden minskar antalet friska mitokondrier, och kroppen får svårare att återhämta sig. Därför är ”pacing” – att hushålla med sin energi – så viktigt för att skydda de celler som fortfarande fungerar.
Hos svårt sjuka patienter kan cellernas elektriska balans rubbas så mycket att musklerna kan “överretas”. Det kan förklara kramper, ryckningar och muskelvärk, och också varför stress eller oro snabbt förvärrar symtomen – hela systemet ligger redan ”på gränsen”.
Klaus Wirth och hans forskargrupp arbetar nu med att utveckla ett läkemedel som stabiliserar cellernas jonbalans och skyddar mitokondrierna. Tanken är att det ska minska skadorna, förbättra blodflödet och hjälpa cellerna att återfå sin energiproduktion. Substansen håller just nu på att testas inför kliniska studier.
Wirths forskning knyter ihop flera kända symtom – dåligt blodflöde, mitokondrieskador, autoantikroppar och PEM – till en gemensam förklaringsmodell. Den beskriver ME och postcovid som ett tillstånd där kroppens celler fastnar i en ond cirkel av energibrist och störd saltbalans. Men eftersom mitokondrier kan återhämta sig om de får vila och skydd, finns också hopp om förbättring. Genom att förstå mekanismerna bättre hoppas forskarna kunna utveckla behandlingar som hjälper kroppen att bryta cirkeln – och ge tillbaka lite av den energi som gått förlorad.