Klaus Wirth föreläser på RME:s konferens år 2025

Klaus Wirth är professor i farmakologi vid Goethe-universitetet i Frankfurt, Tyskland och forskare vid KOSA Pharma GmbH. Han är en av de som ska föreläsa på RME:s konferens på Ersta i Stockholm den 15 oktober. Här berättar han om vad som händer inom ME-området.

Det finns mycket stigma, myter och bristande kunskap om ME och huruvida det är en psykiatrisk sjukdom. Vad kan du säga om det?

– ME är en komplex organisk sjukdom. Psykologisering är ett intellektuellt kapitulationsbeteende inför sjukdomens komplexitet. Mycket vetenskapliga data har samlats de senaste åren som stödjer och till och med bevisar att ME är en komplex organisk sjukdom. Belastningstest (test av hjärtlungfunktion), som är objektiva mätningar, visar tidig övergång till anaerob metabolism och nedsatt syreupptag vid ansträngning hos ME-patienter. Dessa störningar indikerar ansträngningsintolerans och mitokondriell dysfunktion. I biopsier och elektronmikroskopiska samt biokemiska analyser påvisas en förändrad mitokondriestruktur vilket är ett tydligt bevis på mitokondrieskador och metabol dysfunktion.

– Belastningstest har inte bara visat begränsad energi vid ansträngning, utan också utveckling av skelettmuskelskador (vävnadsskador) dagen efter träning. Ansträngning orsakar skador särskilt på muskelns mitokondrier, de mest känsliga strukturerna i denna sjukdomsprocess, och till och med på muskelcellerna. Dessa skador relateras till PEM (post-exertional malaise).

– Mitokondrierna är muskelns kraftverk. Utan deras energiproduktion kan man överleva, men inte leva ett normalt liv på grund av energibrist i musklerna. Patienten förlorar förmåga att utföra fysiskt arbete i vardagen. Andra objektiva data inkluderar kardiovaskulära fynd som visar på minskat cerebralt blodflöde. Hos nästan alla patienter påvisas minskat blodflöde till hjärnan i upprättstående, och till och med sittande, position (ortostatisk dysfunktion/intolerans), vilket kan förklaras av hypovolemi, takykardi och hög aktivitetsgrad i det sympatiska nervsystemet. Detta är en av orsakerna till mental trötthet och försämrad kognition.

Vilken är den viktigaste upptäckten du har gjort genom din forskning? Och hur kan det gynna personer med ME?

– Jag är läkare och läkemedelsforskare med många årtiondens erfarenhet av olika sjukdomar och har varit involverad i läkemedelsprojekt angående nästan alla organ. Jag har försökt förstå denna mycket komplexa sjukdom i sju år nu genom att läsa och analysera tusentals publikationer. Jag skulle därför snarare kalla det för insikter eftersom det har varit ett teoretiskt arbete. Den praktiska forskning som sedan följt har varit farmakologisk testning av ett ämne för dess möjliga effekt på den förmodade muskelpatofysiologin i ME.

– Min analys har lett till ett enhetligt och omfattande sjukdomskoncept där störd perfusion till hjärna och muskler och efterföljande mitokondrieskador i skelettmuskulatur är nyckelmekanismer vid ME. Det förklarar variationen av symtom och riskfaktorer, olika utlösande faktorer och utvecklingen till en kronisk sjukdom, förekomsten av PEM-tröskeln, hypovolemi, träningsinducerade muskelskador och tillståndet hos de svårast sjuka.

– En ond cirkel utlöses som upprätthåller och förnyar sig själv och fångar patienten i sjukdomen. I denna cirkel spelar mitokondriell dysfunktion i skelettmuskulatur en nyckelroll. Det handlar väsentligen om en störd balans mellan natrium och kalcium. Mitokondrieskador orsakas i slutändan av överbelastning med kalcium. De konkreta mekanismerna beskrivs i gemensamma publikationer med professor Carmen Scheibenbogen. Flera nyckelantaganden vi gjorde för flera år sedan har nu bekräftats, som mitokondriell muskelstörning och strukturella skador samt natriumansamling i musklerna.

– Utifrån detta har jag utvecklat ett farmakologiskt koncept för behandling av ME och identifierat ett ämne med nödvändiga egenskaper för att bli ett potentiellt läkemedel.

Hur välfinansierad är internationell forskning om ME? Vad tror du kan uppnås om dubbelt så mycket investeras?

– ME har varit ett eftersatt område med mycket låg finansiering. Med covid-19 och det kraftigt ökade antalet ME-fall som en allvarlig form av postcovid har intresset vuxit starkt och den ekonomiska situationen förbättrats, men finansieringen är fortfarande otillräcklig. Det räcker inte att finansiera grund- och klinisk forskning. Patienter behöver effektiva läkemedel.

– Även om läkemedelsutveckling baseras på fynd från grund- och klinisk forskning, kan bara läkemedelsföretag utveckla innovativa och effektiva behandlingar. I Tyskland har 100–150 miljoner euro avsatts för forskning om nyanvändning av befintliga läkemedel de närmaste åren. Läkemedelsforskning kan och bör starta så snart ett fungerande sjukdomskoncept finns. Vissa beslutsfattare anser att sjukdomen inte är tillräckligt förstådd för att motivera läkemedelsforskning. Det är fel. Vi har ett fungerande koncept.

– Historien visar att läkemedel ofta utvecklas långt innan full konsensus råder. Det var likadant med statiner och ACE-hämmare. De verkliga genombrotten har ofta kommit från pionjärer snarare än stora bolag.

Vad hoppas du uppnå med din forskning?

– Jag hoppas att vårt läkemedel visar sig vara säkert och vältolererat så att det kan gå vidare till fas 2a-studier på ME-patienter och visa god effekt som ger lindring eller till och med läkning.

Hur hoppfull är du att ME-patienter kommer bli mycket bättre tack vare forskning? Och när tror du genombrotten kommer?

– Vid ME finns inga permanenta stora organskador. Spontant tillfrisknande förekommer men är ovanligt. Det finns inget som förhindrar återhämtning om den onda cirkeln bryts. Om denna cirkel bryts kan spontan regeneration av mitokondrierna bli möjlig och funktionen återställas. Detta är endast möjligt med ett läkemedel om det är vältolererat och vårt koncept stämmer.

Vad är det mest intressanta du kommer prata om på konferensen?

– Jag kommer att presentera och förklara Mitodicures sjukdomskoncept, visa objektiva data, särskilt muskelrelaterade fynd, och förklara bakomliggande patomekanismer. Sedan presenterar jag vårt läkemedelskoncept och hur det adresserar nyckelmekanismer för att bryta de onda cirklar som upprätthåller ME.

Vad driver dig och vad är ditt mål med forskningen?

– Jag började arbeta med ME av en slump. Det började som vetenskaplig nyfikenhet. Jag insåg snart att jag, tack vare min erfarenhet, kunde förstå delar av sjukdomens patologi. Tillsammans med Carmen Scheibenbogen från Charité i Berlin utvecklade jag en enhetlig hypotes och vi publicerade flera artiklar. Många av våra tidiga antaganden har nu bekräftats.

– Till slut kände jag att jag förstod tillräckligt för att utveckla ett farmakologiskt koncept. Mitt slutmål är att genom ett effektivt läkemedel ge ME- patienter möjlighet att komma tillbaka till ett normalt liv. Jag grundade Mitodicure GmbH tillsammans med Prof. Harald Pacl för att göra detta möjligt.

Något annat du vill tillägga?

– Att finansiera ett läkemedelsprojekt är alltid en stor utmaning för bioteknikföretag. Inom ME är det ännu svårare på grund av okunskap och stigma. Vi hoppas att patientorganisationer inte bara kämpar för mer resurser till vård och grundforskning, utan också för läkemedelsforskning i mindre bolag som Mitodicure. Stark finansiell stöd skulle snabba upp processen och förkorta tiden till att ett läkemedel kan bli tillgängligt.

/Alfred Skogberg

PS. Är du inte medlem än?
Bli medlem